Hallands Nyheter Lördagen den 10:e juni 2000 (Lotta Bergström)

Vilsamt, vackert och varmt – konst/akvarell, teckning, keramik

BIRGITTA FÄLTSTRÖM, Stadshuskuben-Falkenberg, t o m 29 juni

Det finns konst som upprör, roar, oroar, undersöker, berättar. Och så finns det konst som helt enkelt främst vill skänka njutning för ögat.

Den senare kategorin ses ibland föraktfullt över axeln och betraktas som lättköpt, men dekorativa mästare som Matisse och Duffy överlever där andra faller i glömska.

Uppenbarligen finns det ett behov av skönhet även i dessa tider av konstnärlig experimentlusta och ständigt problematiserande. Skönhet som inte sneglar åt kortsiktiga kommersiella intressen skapad av konstnärer som tar sin uppgift på allvar.

Birgitta Fältström ägnar sig åt en klassiker inom den dekorativa konsten, nämligen blomstermåleriet, och hon gör det med en imponerande skicklighet. För, som de flesta som ägnat sig något åt akvarellmåleri känner till, är det skenbart enkla det allra svåraste att åstadkomma. Det krävs år av träning för att rätt lära känna och behärska papper, färger och flöden. Det är alltså en uppgift att ha respekt inför och att ta på allvar.

Birgitta Fältströms blomstermåleri tillhör inte den blyga, bleka och ängsliga sorten. I starka färger och täta kompositioner tar hon ut svängarna på ett närmast sinnligt sätt, blomman blir till en fruktbarhetssymbol, ett slags naturens nav kring vilket allt snurrar.

I sina titlar leker hon visserligen med den älskade sommarpsalmen ”Den blomstertid nu kommer” men det vilar alls inget av fadd religiositet över hennes blomsterprakt, snarare är det sensuellt.

I ett par akvareller visar Birgitta Fältström att hon kan mer än blommor, ett tåg i snörök, en vattenkaskad. Det finns en frihet i det mer abstrakta måleriet som kan öppna dörrarna mot något nytt. Kanske en sida av sig själv hon skulle utveckla?

Blommorna går också igen i den keramik som visas. Här flyter formerna, det är som om leran blivit uthälld och sedan varsamt och lite slumpvis hopfogad, ungefär som i en vildvuxen trädgård. återigen: Hur mycket arbete ligger det bakom en till synes vildvuxen trädgård?

Den tredje delen av Birgitta Fältströms utställning består av en svit krokiteckningar, och här blir det riktigt vasst. Lekfullt avkopplade linjer där kropparnas mer blir till en känsla, ett tillstånd än en avbildning. Ju färre pennstreck dess bättre.

Slutligen har Birgitta Fältström lyckats med att utnyttja den vackra lokalen på ett mycket bra sätt. Hon har inte använt sig av skärmarna utan låtit rummets egna klassiska proportioner vara en aktiv del av utställningen.

Inga överraskningar på Kuben alltså, men vilsamt, vackert och varmt.

LOTTA BERGSTRÖM